Säkerhetsbältet fyller 50 år

Säkerhetsbältet fyller 50 år

Trepunktssäkerhetsbältet fyller 50 år. Hittills har det räddat drygt en miljon människoliv. Det är fortfarande den viktigaste säkerhetsdetaljen i bilens 120-åriga historia. Att trepunktsbältet är en Volvouppfinning är säkert bekant. Mer obekant är kanske att en vanlig ursäkt för att inte använda bältet är att kläderna blir skrynkliga.

I Sverige är vi duktiga på att använda säkerhetsbältet. Den vanan delar vi med länder som Frankrike, Tyskland, Australien och Kanada. I dessa länder använder 90-99 procent av framsätespassagerarna bältet och 80-89 procent av passagerarna därbak spänner fast sig.

USA har traditionellt haft lägre siffror, som delvis berott på en efterläpning i lagstiftningen. Men förra året nådde landet en rekordnivå med i genomsnitt 83 procent bältade framsätespassagerare.

Det unika med trepunktsbältet är att det ökar skyddet för alla åkande vid alla typer av olyckor. Sitter man rätt bältad i bilen ökar chansen att överleva en krock med cirka 50 procent. Inte minst viktigt är säkerhetsbältet vid kollisioner i låga hastigheter i stadstrafik. Där sker de flesta olyckorna. Att krocka i 50 kilometer i timmen motsvarar ett fall från tredje våningen i ett höghus.

Men det finns mycket kvar att göra. Totalt under ett år omkommer ofattbara 1,2 miljoner människor i trafiken runt om i världen.

I USA uppskattas varje procents ökning i bältesanvändning spara 270 liv per år. I Europa har man kommit fram till att ytterligare 7 000 liv skulle kunna räddas om samtliga EU-länder hade lika hög användningsgrad som de bästa.

Bland de sämsta på att bälta sig är invånarna på den ryska ön Sakhalin. Där är bältesanvändingen så låg som 3,8 procent. Potentialen för att ökat användande av säkerhetsbältet är också stor i delar av Asien, Sydamerika och Afrika där antalet bilar nu ökar snabbt.

Men varför använder inte alla bältet om effekterna är så goda? En vanligt åsikt är paradoxalt den att bältet skrynklar kläderna därför åker man hellre utan. Ett veck på kavajen eller en skrynkla på blusen till trots - att sitta rätt bältad är bevisligen en billig livförsäkring.

Andra föreställningar är att det skulle vara farligt att sitta bältad om man skulle hamna sittande upp och ner i bilen, att det är obekvämt eller att airbag och ratt ger fullgott skydd eller så handlar det om ren okunskap. Det finns de som tror att man klarar att hålla emot med händerna vid en krock. Det gör man - om man är väl förberedd och bilen inte körs snabbare än sju kilometer i timmen.

Grundprincipen för trepunktssäkerhetsbältet  från Volvo är densamma som 1959 när Volvoingenjören Nils Bohlins patenterade uppfinning blev standard i Volvos bilar. Men självklart har mycket utvecklats och förfinats för ännu bättre effekt.

För framtiden talas det om fyrpunktsbälte som ett möjligt alternativ. Motorbältet är ett annat spännande förslag. Det placerar föraren i rätt position om en farlig situation skulle uppstå.

Lösningar som ska göra det ännu enklare för förare och passagerare att ta på sig bältet diskuteras också. Ett förslag är bälteslås som reser sig upp. Ett annat är stroboskopljus som förenklar att sätta på sig bältet. Eller varför inte en ljusslinga insydd i bältet som gör det lättare att hitta bältet när det är mörkt?

Så här ska bältet sitta för optimal säkerhet:

* Det diagonala bandet ska sitta över bröstet, så nära halsen som möjligt. De nedre bandet ska sitta över höftbenet ner mot låren, inte över magen. Bältet ska dras åt när det sitter på plats. Ju närmare kroppen, desto bättre skydd. Bältet får inte vara vridet eller skadat.

* Gravida ska använda bältet under hela graviditeten. Bältet ska ligga tätt an mot axeln med den diagonala delen mellan brösten och på sidan av magen. Höftdelen ska ligga platt mot sidan av låren och så långt under magen som möjligt - det får aldrig tillåtas glida upp.

* För barn som sitter på barnkudde gäller samma bältesgeometri som för vuxna. Placera aldrig bältet under barnets arm. Det innebär stora risker för skador.