Volvos krockkudde 20 år
Volvos krockkudde 20 år
Den första bilen från Volvo som utrustats med krockkudde rullade ut från fabriken 1987. Under de 20 år som gått sedan dess har Volvo Personvagnar kontinuerligt förfinat tekniken för att förbättra skyddet vid både frontal- och sidokrockar. Volvo var till exempel först i världen med en sätesmonterad sidokrockkudde och en uppblåsbar krockgardin, IC (Inflatable Curtain).
Krockkudden är numera standard sedan många år, men i början diskuterade man intensivt både tekniken och dess pålitlighet. Och vid den tiden var många av frågetecknen befogade.
- Att få en krockkudde att lösa ut är inget problem. Svårigheten är att se till så den löser ut i exakt rätt ögonblick, förklarar Lennart Johansson, sektionschef vid Volvo Personvagnars enhet Interior Product Development.
Det började på 1950-talet
De första krockkuddarna utvecklades redan i början av 1950-talet. Men tekniken var långt ifrån mogen. I ett patent från 1955 beskrivs ett system som påminner om dagens, men med den viktiga skillnaden att föraren själv måste utlösa krockkudden genom att trycka på en knapp...
En annan detalj som diskuterades mycket i början var användningen av en explosiv laddning för att blåsa upp krockkudden med gas. Diskussionen gällde både hanteringen av de explosiva ämnena i fabriken och de potentiella riskerna när de väl monterats i bilen.
Genom en omdebatterad lag i Förenta staterna 1984 påskyndades utvecklingen av luftkuddar. Lagen fokuserade på riskerna med att inte använda säkerhetsbälte och föreskrev att inom tre år måste alla nya bilar vara försedda med skyddsanordningar som inte behövde aktiveras av dem som färdades i bilen.
Samverkan med säkerhetsbältet
Man insåg snabbt att krockkudden var det bästa alternativet. Många ansåg till och med att den skulle komma att ersätta det trepunktsbälte som Volvo Personvagnar introducerade så tidigt som 1959.
Volvo hävdade emellertid framgångsrikt att det bästa säkerhetsresultatet skulle uppnås om man kombinerade säkerhetsbältet och krockkuddetekniken.
- Fler krockkuddar kommer inte nödvändigtvis att förbättra den allmänna säkerhetsnivån. Det är viktigt att man betraktar krockkudden som en del av en systematisk strategi, där bilens struktur, säkerhetsbältena och krockkuddarna samverkar för att garantera optimal upptagning av krockkrafterna vid en eventuell olycka, kommenterar Lennart Johansson.
År 1991 blev krockkudden standard i Volvo 850.
Världens första sidokrockskydd
Fyra år senare tog Volvo Personvagnar utvecklingen ytterligare ett steg framåt genom att introducera en sidokrockkudde som är integrerad i sätets ryggstöd och som hjälper till att skydda bröstkorgen vid en sidokrock.
- Vi tog ett enormt steg framåt när vi gjorde sidokrockkudden till en del av vårt patenterade SIPS-system (Side Impact Protection System) som är integrerat i karossen. Det tog de andra biltillverkarna flera år att hinna ikapp, säger Lennart Johansson.
Men då var det redan dags för nästa världsnyhet från Volvo Personvagnar: IC, den upplåsbara krockgardinen.
Syftet med IC är att förbättra huvudskyddet för både fram- och baksätespassagerarna vid en sidokollision. Den takmonterade versionen introducerades när nya Volvo S80 presenterades 1998 och den är nu standard i samtliga Volvos modeller utom C70.
Cabriolet-modellen har i stället utrustats med dörrmonterade uppblåsbara gardiner som utlöses uppåt i en kollision och som förblir uppblåsta för att ge skydd om bilen slår runt. Volvo har utvecklat tekniken ytterligare ett steg i de nyligen lanserade helt nya Volvo V70 och XC70. Båda modellerna är utrustade med krockgardiner som har förlängts med 60 mm för att ge ett förstärkt skydd för barn i baksätet.
Förbättrad teknik
Krockkudden är en teknik som förändrats kraftigt sedan den introducerades för 20 år sedan, och Volvo spelade en av huvudrollerna i den utvecklingsprocessen.
- Luftkuddarnas prestanda har förbättrats kraftigt. Dagens teknik är betydligt bättre anpassad till krocksekvensen och hur de åkande påverkas av krockkrafterna. Efter tjugo år har krockkudden utvecklats till en teknik som är en vital del av vår strävan att bygga världens säkraste bilar, förklarar Lennart Johansson.